aussieandback

Är det något man måste göra när man är i Australien så är det att åka ut på Stora Barriärrevet. Jag har alltid velat åka ut så förra fredagen bokade jag en båttur. Agnes var inte allt för tagg på det så slutade att jag tog mig iväg på egenhand. Sedan visade det sig att i princip hela vårt dåvarande rum skulle åka ut på samma båt så slutade med att vi var ett helt gäng som åkte ut iaf. Träffade även en supertrevlig britt, Robyn, redan på bussen ner till hamnen som jag hängde med resten av dagen, så ensam var jag knappast.

Alla har tidigare sagt att revet är så otroligt vackert men jag har aldrig riktigt förstått vad de har menat. Efteråt kan jag säga att jag nog aldrig kommer kunna förklara hur vackert det faktiskt var. Jag simmade med de mest färgglada/mönstrade/konstiga fiskar, snäckskal stora som vattenmeloner och berg av koraller. Fickdyka ner till bottnen och upptäcka allt på en armvidds avstånd. Tyvärr kom hela utflykten väldigt snabbt inpå så hann inte hyra någon undervattenskamera = jag har inga bilder på vad som hände under ytan.

 Något av det mest minnesvärda av hela utflykten kommer nog vara mitt första möte med en haj. Det börjar med att "guiden" som var med oss nere i vattnet skriker "HAJ" för att alla ska komma och titta. Lite längre bort simmar en ca halv meter lång haj. Coolt tänkte jag, nu har jag sett min första haj. Gruppen skiljs åt igen för att fortsätta dyka och snorkla på revet. Jag simmar ensam åt mitt håll medan jag kollade på allt som hände under mig. Helt plötsligt får jag en känsla av att jag är påväg att simma in i något så jag tittar upp. 2 m bort kommer en dubbelt så stor haj simmandes emot mig innan han väjer av och simmar under mig istället. Länge sedan jag var så rädd senast.. De hade tack och lov berättat för oss på båten att de hajar som finns på revet inte är farliga för människor. PUH!


 

Robyn och jag


Herr& Fru Argentina


Grymt gott käk!!


Under ytan...